Vi tycks inte ta oss från uppsatsväggen. Det är trögt som sjutton och trots handledningen i måndags vet vi inte riktigt hur vi skall ta oss vidare. Vi har kört fast, och det rejält. Det har absolut med vårt behov att skriva den bästa c-uppsatsen någonsin att göra ;-). Det är vi medvetna om...

...men gaaah, vad trögt det är just nu. Hade vi nu haft sådär gott om tid (10 veckor) på oss som det är meningen att vi skall så hade det varit lugnt. Då hade vi kunnat lägga den ifrån oss ett tag för att få lite ny energi. Men nu är det faktiskt bara en vecka (av 5½) kvar innan allt skall vara inlämnat, så det är liksom inte läge att pausa. Nej, stressen känns faktiskt helt ärligt total och det är inte utan att jag känner mig lite grinfärdig. Eller lite och lite, ganska så rejält grinfärdig faktiskt.

En kram hade suttit bra...

 

Bror

4 december 2008 08:44

Här kommer den...kramen alltså.

 

Anna

4 december 2008 13:06

Tack brorsan! Den togs emot tacksamt och den skall jag leva på resten av dan.

Kraaaam tillbaks!

http://anna-panna.bloggagratis.se

 

Mams

4 december 2008 16:37

Tack för att jag har världens underbaraste och härliga "ungar" Kramar i massor till er båda.

 

Anna

4 december 2008 17:25

Mmm, och vår mamma är inte helt dum hon heller...

Pusspuss

http://anna-panna.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...