Annapanna

Alla inlägg under januari 2009

Av Anna - 19 januari 2009 16:24

De senaste veckornas tillbakagång mot att vara en tränande människa, har tackochlov redan börjat kännas så smått i kroppen. Ha inte kört på för fullt utan mjukstartat, men några pass har det blivit iallafall. Igår var det säsongspremiär för söndagsyogan och detta innebär att jag kör två stycken pass efter varandra. Detta brukar i vanliga fall i vålla några större problem, men igår vara jag helt darrig och slut efteråt.


Skönt dock! Nu kan det bara bli bättre :-)


Iallafall märks det redan att kroppen börjar inta en mer normal form än för ett par veckor sedan. Nu är det slut på snask framför tvn på kvällarna igen. Normal mat och MYCKET mer träning så hoppas jag att toppformen är funnen ganska så snart igen!


Ikväll blir det medelgympa med mamsen!

Av Anna - 17 januari 2009 19:53


Häpp! Klara! 

Det satt långt inne, men nu är hemmet beboligt igen och samtliga medlemar av familjen har rena kläder i sina lådor. Gråt och tandagnisslan var en återkommande ingrediens under dagen, men framår eftermiddagen dök (från ingenstans), SUPERSTÄDARNA upp! En välkommen överraskning helt klart. 



Helt plötsligt gick det fantastiskt mycket lättare. Och helt plötsligt var vi klara! Nu är det bara en maskin tvätt kvar att stryka, sedan  blir det en alldeles för sen mysmiddag framför tv:n. 


Det var den lördagen det...

Av Anna - 17 januari 2009 13:01

En sådan där förhatlig städa-stryka-tvätta-handla-slänga skräp-lördag. En sådan dag som lockar fram de sämstaste av sidor hos samtliga i familjen. Sedan att stämningen är någon ansträngd redan innan bidrar inte direkt till någon toppen atmosfär.  


Hade det inte varit kniven på strupen när det gäller orena kläder, det sunkigaste hemmet eller de faktum att det inte finns någon mat hemma, så hade vi låst dörren och åkt någon annanstans fort som blixten. 


Men verkligheten är en helt annan. Det är superkris! Men just nu känns det som om det kan sluta hur som helst, stämningen är så förtädad att man kan ta på den...

Av Anna - 16 januari 2009 19:15

Dagen efter årets härligaste (och första) yogapass och den härliga känslan satt i iallafall första delen av dagen! Sonen och jag sov till vi vaknade och tog en lång mysfrulle precis som igår. Papsen kom och hämtade oss och vi åkte hem till mams och paps och käkade lunch med dem. Sedan skulle de ut på roadtripp och vi beslutade oss för att hänga på. Sonen trodde det handlade om utflykt och blev väl ganska besviken över att det närmaste utflykt vi kom var fika på Ikea. *sorry dårå*


Vi stannade till på Landvetter på vägen för att föräldrarna skulle växla till sig lite utländska pengar inför deras kommande resa och vi hade lovat sonen att här skulle det kollas på flygplan minsann. Det visade sig tyvärr att de hade stängt av avdelningen där man kunde spana på start och landningsbanorna, så det blev ingenting med det...


Då blev man såhär uttråkad...*fniss*


Nåväl, nu är vi hemma igen och huset är som vanligt invaderat av folk. Skönt att det är så många, då ser man inte hur rörigt här är! Ikväll stundar Let's dance, veckans höjdare, och allmänt häng i soffan. Maken fixar middag. Tror att det blir klyftpotatis, vegetariska nuggets och godgod sallad. Mumma!

Av Anna - 15 januari 2009 22:12

Den här är bara till dig!


Vill bara visa på att det finns fler än du som har beslutsångest...(inte jag dock!)


Av Anna - 15 januari 2009 15:57

Sonen och jag har haft en skönt slapp och ledig dag. Nu har jag skickat in uppsatsen till examinatorn för godkännande och är således ledig till vårterminen börjar på måndag.


Vi tog en lååååång skön sovmorgon och sedan en ännu längre och mysigare frulle. Solen sken ute i förmiddags och även om det var snorkallt så bestämde vi oss för att gå ut och få lite sol på oss. Sonen tyckte förrvisso att det räckte om vi gick ut på balkonen för att få lite frisk luft ;-) Eftersom vi var så sega som kom vi inte ut förrän klockan var närmare tolv. Lite misslyckat då solen hade försvunnit till förmån för ett jämngrått täcke. Inte så festligt, men vi var ute ett par timmar iallafall.




När dagarna är såhär gråa, kalla och halvtrista drömmer jag mig som vanligt bort. Jag VET att jag måste lära mig leva i nuet, vara lycklig här och nu och inte BARA sträcka mig efter det som ligger utom räckhåll. Även om det är viktigt att drömma och ha höga målsättningar så kan inte livet vara misslyckat för att man inte lever i den drömmen hela tiden. 


Något av det roligaste, härligaste, mest spännande, äventyrligaste jag har gjort i mitt liv var sommaren för två år sedan när familjen helt spontant, utan någon egentlig plan övergav campingsemestern i Skåne till förmån för en campingsemester vid Medelhavet. Bilen packades hemma, men när vi kom till Malmö och regnet fullständigt vräkte ner, så svängde vi av mot bron och helt plötsligt var vi bara på väg mot solen. Med tre barn i baksätet som undrade om deras föräldrar blivit skogstokiga och en budget anpassad efter två veckors tältsemester i Sverige.


Vad den resan illustrerar för mig är vad jag vill med mitt liv. Sol, värme, ÄVENTYR och att få vara med min familj.









 


Jag VET att detta aldrig kan vara vardag och verklighet, men det är vad jag längtar efter HELA tiden. VARJE dag, och det är vad som fattas i mitt liv...


Av Anna - 14 januari 2009 15:21

Ett nytt bloggprojekt har sett dagens ljus. Det är äldsta dottern som har börjat blogga tillsammans med sina allra bästa kompisar, tillika tvillingarna Bella och Becca. När de var små ,de är födda med ett par veckors mellanrum (ja, tvillingarna och äldsta dottern alltså) hade de likadana röda mössor och jackor och folk undrade ofta om de var trillingar, detta resulterade i deras smeknamn på sig själva: Trillingarna i röda mössor. Detta alterego har nu utvecklats till Trillingarna i rosa string. (Vojnevojne...)


Ge dem ett besök så blir de glada!

Av Anna - 13 januari 2009 22:25

TACK snälla för alla peppande ord och hålla tummar! Dagen gick bra om än inte som jag hade tänkt mig.


Arbetet som vi skulle opponera var inte av det bättre slaget om man säger så. Vi hade ändå bestämt oss för att vara ytterst försiktiga i vår kritik och bara ställa vänliga frågor och komma med konstruktiva förslag. En taktik som visade sig tursam då de stackars tjejerna som skrivit uppsatsen hade sin ytters obehagliga och rabiata handledare i släptåg. Hon var helt aggro och tog över hela seminariet. Examinatior fick inte ens stopp på henne. Mycket underlig människa måste jag ändå säga. Och en underlig opponering... De stackars tjejerna fick knappt en syl i vädret!


När det sedan kom till vår examination så visade det sig ganska snart att våra opponenter inte hade förstått vårt arbete för fem öre. De ställde inga frågor utan hade bara förslag på omdispositioner som var helt irrelevanta. Pinsamt, när det var så uppenbart att de inte förstod vad innebörden av uppsatsen var. Det kan ju tyckas förmätet av mig, men vi redovisade tydligt för arbetets teoretiska utgångspunkter som genomsyrade arbetet och deras förslag gick helt stick i stäv med detta. Gissar att det finns en del som blir provocerade av ett sådant tydligt genusperspektiv.


Nåväl, examinatorn godkände arbetet om vi gjorde några små ändringar. Lite ironiskt var att de ändringar han ville att vi skulle göra var så som vi redan hade gjort en gång, precis innan vi träffade handledaren för sista gången. Så nu blev det bara glatt till att ändra tillbaks till så vi hade det från början. Nu var det inte alltför ansträngande för ändringarna var gjorda på en timme. Nu hoppas vi bara att examinatorn godkänner det fort som blixten så att vi kan lägga uppsatsen bakom oss.


Kände att när jag kom hem så pös luften ur mig. Trodde och kände mig inte nervös inför dagen, men det kanske var fel med tanke på hur trött jag känner mig nu. Är även helt lipig så nu skall jag dra täcket över huvudet och gråta en skvätt tror jag. Trots tröttheten och tåraran är jag nöjd över den något konstiga dagen. Jag är enormt stolt över A och mig som har åstadkommit en sådan bra uppsats och att vi gjorde en så bra opposition vi bara kunde efter förutsättningarna. Galet vad vi är bra!


Nu är det bara 21 veckor kvar, sedan är jag sjuksköterska...


Känn på den!

Presentation

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2009 >>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards