Har jag berättat att jag fick sommarjobbet som jag sökte? Tror inte det va...? Det fick jag iallafall. Den 5:e juni tar jag examen och den 8:e juni börjar jag jobba på en vårdavdelning med inriktning på mage och tarm, för att jobba där, med avbrott för en veckas läger, fram till den sista augusti.

Nu har jag äntligen börjat vänja mig vid denna läskiga, svindlande tanke att jag faktiskt skall börja jobba på riktigt och det är inte utan att jag faktiskt börjar längta så smått...*kors i taket*. Pratade med min blivande chef idag och lönen, som naturligtvis är löjligt låg, blir iallafall lite bättre än vad jag räknat med.

När jag började söka jobb var det många tankar och funderingar som gick runt i skallen. Vad hade arbetsplatsen att erbjuda med tanke på  brevidgång, stöttning, lön, semesterdagar? Verkade arbetsuppgifterna stimulerande? Många krav och många funderingar kring vilket jobb jag skulle ta, hur många jag skulle söka, hur mycket var det värt att jaga efter  "drömjobbet"?

När jag gick på anställningsintervju bestämde jag mig för att om bara magkänslan kändes bra så skulle jag ta det jobbet för att slippa oron i själen och få landa i tanken på vart jag skulle jobba och som tur var så kändes magkänslan helt rätt. Jag tror att det här blir jättebra!

Och blir det inte det så är det ju bara tre månader det handlar om...