Har jag berättat att jag fick sommarjobbet som jag sökte? Tror inte det va...? Det fick jag iallafall. Den 5:e juni tar jag examen och den 8:e juni börjar jag jobba på en vårdavdelning med inriktning på mage och tarm, för att jobba där, med avbrott för en veckas läger, fram till den sista augusti.

Nu har jag äntligen börjat vänja mig vid denna läskiga, svindlande tanke att jag faktiskt skall börja jobba på riktigt och det är inte utan att jag faktiskt börjar längta så smått...*kors i taket*. Pratade med min blivande chef idag och lönen, som naturligtvis är löjligt låg, blir iallafall lite bättre än vad jag räknat med.

När jag började söka jobb var det många tankar och funderingar som gick runt i skallen. Vad hade arbetsplatsen att erbjuda med tanke på  brevidgång, stöttning, lön, semesterdagar? Verkade arbetsuppgifterna stimulerande? Många krav och många funderingar kring vilket jobb jag skulle ta, hur många jag skulle söka, hur mycket var det värt att jaga efter  "drömjobbet"?

När jag gick på anställningsintervju bestämde jag mig för att om bara magkänslan kändes bra så skulle jag ta det jobbet för att slippa oron i själen och få landa i tanken på vart jag skulle jobba och som tur var så kändes magkänslan helt rätt. Jag tror att det här blir jättebra!

Och blir det inte det så är det ju bara tre månader det handlar om...

 

Magnus

5 mars 2009 16:02

Grattis! Själv har jag ingen aning om vart jag ska jobba i sommar, det jag vet är iaf att jag ska försöka vara hemma vecka 30, om det behövs hjälp med VNSlägret. :-) Grattis till jobbet och nu vet jag vem jag ska vända mig till om jag är sjuk

http://barcelonabo.blogg.se

 

nilla

5 mars 2009 17:45

Grattis!!!!!!

http://thenilla.bloggagratis.se

 

mams igen

6 mars 2009 12:25

Grattis, om jag nu inte sa det när vi talades vid senast. Det kommer du att fixa fint, som allt annat som du företar dig Kramar i massor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...