Läser vad jag skrev igår och känner mig genast som en riktig surkärring. Mellan raderna verkar jag gråhårig och bitter och riktigt så illa är det faktiskt inte (bara nästan...*L*).

Så nu börjar jag dagen med att rada upp vad som är LOVELY i mitt liv just nu!

• Solen skiner. Underbart!
• Det är första gången på yogan ikväll och skall bli kul att komma igång!
• Till helgen skall jag få umgås med de bästa jag har!
• Jag har inte ätit kött på snart 3 veckor och det går finfint!
• Undrasaflundra om jag inte har tappat ett par kilo med...
• Skall få skjuts av mamsen till skolan idag. Mysigt!

Nu drar jag!

Se ya!

Jupp, det blev jag som lagade middag och klippte papsen OCH kom ut på en timmes promenad. Så nu var det visst bara de 5 kapitlerna med statistik kvar...Hrum...

Tänk vad lovely det hade varit att krypa ner i sängen alldeles nyduschad och go och bara få stänga de bruna och flyta iväg...

Tyvärr blir det nog så att jag får sällskap av tråkboken istället...

Inser nu att jag (och resten av familjen med för den delen) har varit vansinnigt bortskämda med tid i sommar. Även om jag inte har jobbat så har det varit häcken full nästan varje dag. Nu ser jag skillnaden och fattar först nu att det är ett helttidsarbete att få logistiken runt en trebarns familj att fungera... Å det gör mig SÅ trött!

Vi ÄR duktiga på att planera och styra upp saker. Gissar att det är därför vårt vardagsliv med tusen och en aktiviteter har fungerat så bra som det gjort, i så många år.

Men, nu fungerar det inte längre. Det märks att de har skruvat upp tempot ytterligare ett snäpp i skolan nu är det bara är ett år kvar. Fattar först nu vad folk menar när de säger att de blir impade över att jag läser med tre barn hemma...Jag har klarat mig billigt undan med att jag har ett sådant läshuvud innan, men det går inte längre. Fick tex reda på idag att jag har 5 kapitel statistik som BÖR läsas igenom till imorgon om föreläsningen skall ge någonting. Men den framförhållningen fungerar inte mitt liv...

Maken har börjat (äntligen) ta sig med buss till jobbet, vilket gör att han kommer hem en bra stund senare än vad han gjort innan. Plus att han nu har två gympaträningar i veckan istället för en som han hade innan.

Tjejernas skolor kräver också mer och mer. Äldsta dottern började nian nu och jag tycker att hon sitter och pluggar HELA tiden!

Inser även att det är bara vi i familjen som kan göra någonting åt situationen. Men för att orka med jobb och skola MÅSTE vi få träna. Jag vill träna åtminstone fyra pass i veckan, maken två, äldsta dottern tre, yngsta dottern tre och sonen ett. 

Har jag/vi för höga krav? 

Vet inte riktigt vem som skall ansvara för att alla får middag, att kläderna blir tvättade, att det blir städat åtminstone någon gång ibland, att diskmaskinen skall plockas i och ur, att det skall handlas...

Sedan att någon skulle vilja göra bonussaker som att baka bröd, sy i knappar i kläder, gå på föräldramöten, läsa en bok, träffa kompisar, vara lite mer aktiv i förningarna man är medlem i...Skall inte det kunna fungera eller?

Hur löser alla andra det egentligen?

Gaaah!

Behövde bara ösa ur mig alla frustration. Jag kom hem nu och inser att INGEN har tid att gå och handla, laga middag eller ens plocka ur diskmaskinen. Döttrarna har SÅ mycket läxa. Maken och sonen är på träning. Jag har ju som sagt mina 5 kapitel statistik plus att jag skall klippa min pappa i håret plus att jag vansinnigt gärna skulle vilja komma ut och springa eller gå bort min ruggiga huvudvärk... 

Hur göra?

Har sett 6:e säsongens allra första avsnitt av världens bästa serie! Nu är det bara att drömma iväg...

Bilder: cwtv.com

Och helt plötsligt känns livet liiiite lättare igen...

Hoppade upp ur sängen (förvånandsvärt pigg) tidigare än vanligt för att hinna med allt som hör morgonen till utan att behöva stressa, lämnade sonen på förskolan och susade hem en snabbis för att hämta med mig väskan. Då ringde A och sa att hennes barn hade blivit sjuka och att det bara var för henne att glatt vara hemma...

Tjoho! *not*

Då blev det tydligen för mig att glatt stanna hemma med. (Det är A som kör till Borås.) Hade jag sprungit som en tok hade jag hunnit med en buss, men hade ändå kommit 20 minuter för sent till skolan. Att komma försent att något av det värsta jag vet, så jag beslutade mig för att stanna hemma jag med. Att jag kände mig ytterst oförberedd till seminariet bidrog också till beslutet. Jahopp, snacka antiklimax...

Har mailat läraren och jag gissar att vi får göra en fet kompleterings uppgift bara för att vi inte kom (det var obligatorisk närvaro). Inte jätteroligt, men det är väl bara att sätta tänderna i det!

Jaha, nu sitter jag här. Fick en extra dag "ledigt" och undrar i vilken ände av pluggeriet jag skall börja? Vilken tråkbok skall jag börja med?

Har känt mig lite smådeppig idag och jag tror att det har med skolan att göra. Rivstarten är total och även om jag har pluggat mer än jag brukar så känner jag mig ytterst oförberedd inför terminens första seminarium som vi skall ha i morgon förmiddag. Tycker inte om känslan, helt klart...

Pluggade tills huvudet värkte under dagen, men vad hjälpte det. Jag blev inte klokare för det...Sjutton också...

Avslutade iallafall dagen med att komma iväg och träna och huvudvärken gav sig åtminstone. Skönt att komma hem, duscha och krypa ner i renbäddad säng! Kommer antagligen sova som en stock!

Sedan är det bara att fokusera så gott det går i morgon och hoppas på att det går vägen!

Förövrigt har jag varit köttfri i två veckor nu och det går fortfarande finfint. Vikten går även stadigt nedåt och jag är fortfarande motiverad till tusen! Skönt!

Natti!

Har haft förmånen att tanka kärlek med R och hennes föräldrar hela helgen. Underbart!

Hade även sådan tur att föräldrarna skulle på fest på lördagkvällen så vi fick vara barnvakter! Lycka!

Känner SÅ mycket kärlek för denna unga dam och det är galet jobbigt att träffa henne så sällan... Gosnosen!