På ett sätt är det vardag igen, men ändå inte. Jag börjar inte skolan förrän om två veckor, men maken började jobba idag och sonen är på dagis en stund. Äldsta dottern jobbar också idag och yngsta dottern sover hemma hos en efterlängtad kompis. Så här sitter jag...

Skall iväg och plugga med A idag. Hon har en omtenta på fredag och dels det att hon behöver massor med pepp och dels det att jag förmodligen klarade tentan med en hårsmån, gör att det är lämpligt att vi pluggar tillsammans denna veckan. Men då A har jobbat inatt och följdaktligen behöver sova en stund till tänkte jag att jag skulle ta tag i mitt liv igen. Och som vanligt när jag skall ta tag i mitt liv igen så händer det INGENTING! Det är så typiskt mig. Jag får några timmar över, har massor att göra, men ingen aning om i vilken ände jag skall börja...

Nu är det bara frågan om jag skall svara på mail, fixa gymnastikföreningens hemsida, sortera tvätt, bädda sängen, förbereda lunchen, träna, röja, baka, eller...? 

Något som kommer att vara högsta prio på den närmsta tiden är att att få bukt med min stackars kropp. Alldeles för mycktet snask och alldeles för lite träning har gjort att jag mer liknar en köttbulle än någonting annat. Det känns inget vidare när kläderna tjorvar sig och sitter som ett korvskinn...Urk! Inte blir man piggare av det heller! Nope, nu är det skärpning!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...