Sprang ju med äldsta dottern häromdagen och var übbermallig för hon orkade springa 5 km. idag följde yngsta dottern med mig och mamsen ut, ochtamigtusan hon orkade springa hela sträckan hon med.

Jag är döimpad!

Tror hon inte ville vara sämre än sin syster, så det var envishet som tog henne runt hela varvet, för hon var helt färdig och högröj i fejjan när vi kom hem!

Men stolt som en tupp är jag.

Vi tog det naturligtvis lugnt. (Hon har ju så korta ben). Men vi sprang 5 km på 30 minuter och även för mig var det skönt för självfortroendet. I det tempot tror jag inte det skall vara några problem att ta sig runt 21 km om 1½ vecka.

Å det känns ju skönt... *vettskrämd* ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...