Idagarna tre har familjen haft röjhybris. Det började med att loftsängen förstvann från vardagsrummet i förra veckan. Då fick vi en känsla över att det KAN vara möjligt att få övertaget över alla prylar i hemmet. Vardagsrummet röjdes så häftigt att vi kunde göra oss av med en byrå (vad den nu gjorde i vardagsrummet...), en bokhylla som var fullknökad och en tv bänk, även den fullknökad. Efter det var det som om vi startade en lavin som inte gick att stoppa. Vi har rensat, röjt, slängt, skänkt bort och slängt ÄNNU mer! Maken har kört flera vändor till både tippen och till second hand.

Så himla underbart!

Då måste ändå tilläggas att vi är inte som många andra familjer med villa. De har MASSOR mer saker än vad vi har.

Vi är en trebarns familj som bor på 104 kvadratmeter+ett litet förråd. Vi har inte möjlighet att samla på oss SÅ mycket saker som många andra har. Så här gapar det tomt i många lådor och skåp.

Och det viktiga är. Vi skall INTE köpa massor av nya saker. Nej, jag blir galen på allt konsumerande. Vi håller ju för f**n på att konsumera ihjäl vår planet.

Nope, nu får det vara nog med prylar...

Så nu är familjen trötta som ras, men lyckliga. Det häftiga är att ALLA, även barnen gladerligen har slängt saker. Inget knorrande överhuvudtaget!

Det enda tråkiga i kråksången är att vi har missat det härliga vädret ute, men vi får väl helt enkelt leva med det... Jag skall tillsammans med mamsen gå ut och springa en kort runda på 5 km och sedan blir det fruktsallad till kvällsmat.

Mums!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...