Efter en rent ut sagt gräslig vecka på jobbet så är livet på topp igen!

Jag har jobbat för många dagar på raken (tagit extrapass), haft ansvar för alldeles för många patienter, inte klarat av att göra de rätta prioriteringarna och varit en riktig gnällfis. Thank GOD, så har jag de allra finaste arbetskamraterna i världen som peppar, stöttar och egoboostar! Det är få förunnnat och det gör mig lycklig att just de bästa arbetpolarna, de är mina! Så några lediga dagar, sedan är jag på banan igen ;-)

Igår fyllde barnens pluttfaster hela 17 år så i eftermiddag våldgästar vi henne för att fira denna sora händelse. Skall bli mysigt att hänga med svärmor med. Det är som vanligt alldeles för sällan. Mina snälla päron lånar oss deras bil så vi slipper ta tåget med (vår gick visst inte *hrrrrm* genom besiktningen....)

Tilda, Victor och bästa kompisen i Halmstad joinar oss hela helgen vilket känns härligt när jag inte hann vara så mycket med dem förra helgen (extrapass på jobbet och en felprioritering)

Om inte detta vore nog så åker vi till Hindås tidigt i morgon för att spendera helgen tillsammans med min vackraste, finaste, galnaste, äldsta, totalflippade, käraste vän och hennes familj.

Ni fattar att jag har mycket att vara glad och tacksam över va?

All kärlek <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...