Japp, en lipsill är vad jag är nuförtiden. Jag har visserligen alltid haft lätt för att gråta men nu är det rent löjligt. Jag lipar när jag ser High school musical tillsammans med yngsta dottern, jag lipar med äldsta dotterns kompis spelar piano och sjunger, jag lipar när jag cyklar hem från praktiken när det är soligt väder ute, jag lipar när jag kommer till gympahallen medan min mamma leder gympa och hon puschar sina gymnaster som bäst, jag lipar när jag är ute och springer med min bror, jag lipar när jag hämtar sonen på dagis, jag lipar när jag är stressad och jag lipar när jag tänker på hur många av  mina vänner jag inte hinner ta tillvara på nuförtiden...

Ni hör ju...