Såhär är det:

Jag bjuder väldigt sällan folk på fest. Inte för att jag inte gillar fest. För det gör jag. Jag ordnar fester för andra, men inte för mig själv. Jag har inte haft fest för mig sedan jag fyllde 20 (vilket var eeeevighter sedan). Anledningen? Dels blir jag överdrivet generad över att folk skall fira MIG. Dels är jag rädd att folk skall känna tvingade att komma när de egentligen vill lägga sin lediga tid på något annat. Detta tyder på en ruskigt dåligt självkänsla, vilket jag egentligen inte har, men uppenbarligen när det rör fester...

Iallafall...

Om en vecka tar jag examen. Detta vill jag fira, tro det eller ej. Jag är värd att firas helt enkelt. Så nu gör jag såhär: Alla nära och kära som läser min blogg är SÅ välkomna att fira min examen med mig nästa fredagkväll. Hemma hos min mamma och pappa, typ efter klockan sex. Hinner ni inte, vill ni inte eller av någon annan anledning inte kan komma så behöver vare sig ni eller jag känna mig generad för att jag bjudit er. Jag vill inte att någon skall komma för att den känner att den bör det. Jag vill bara att man skall komma för att man själv vill det!

Dessutom kommer det bli en trevlig och rolig fest och det är klart att jag vill att nära och kära skall fira min stora dag med mig! För den är jättestor! Det börjar gå upp för mig så smått hur stor det faktiskt är och det är ganska tillfredställande att känna sig nöjd med sig själv och vad man åstakommit!

Tjingeling, nu beger jag mig ut i den härliga soooolen!

 

mams

31 maj 2009 16:39

Ska bli underbart å kul att få vara med å fixa examensfest, det var ju några år sedan senast kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...