...är jag nu! Har suttit hystersiskt med arbetet och presentationen hela dagen. Och nu är jag helt färdig.

Vet inte om jag är så nöjd egentligen, men jag inser att det får duga nu. Har oftast inga större problem att prata inför folk, men det här känner jag mig riktigt nervös för. Mest för att alla andra får redovisa två och två och jag blir ensam.

Stackars A har kämpat på bra hemma vid sin dator och skrivit flera stora, pestiga delar som jag är SÅ tacksam att jag slapp. Hade fått sitta hela natten annars.

Skall klippa håret på några kompisar ikväll och eftersom jag är helt grinfärdig nu behöver jag nog komma ut en sväng innan de kommer. Hade egentligen laddat för att springa en sväng idag med, men det får nog bli en prommis istället. Skall se om jag blir lite piggare och gladare av det.

Bäst att ge sig iväg innan jag gör mig osams med någon...*L*

 

Emma Var Dag

10 april 2008 15:19

Åh, Anna! Jag vet precis hur du har det. Pluggångest är den värsta sortens ångest. Själv håller jag på att planerar in några intervjuer som jag skall göra till D-uppstasen. OOOOOOtroligt tråkigt...och smatidigt har jag det bedrövligt på alla sätt just nu. Tack för din kommentar förresten. Lycka till med presentationen. Kram Emma

http://www.emmet.bloggagratis.se

 

Farsan

10 april 2008 21:32

Härligt att dagens presentation gick bra, du är skitduktig. vi är så stolt över våran dotter. Käärlek tillbaka till dig (fr. mams).Ha nu en skön helg innan du börjar nästa veckas praktik.Jag ska nu ta tag i min bokföring och deklaration, inte så kul, men nödvändigt ont. Kram från oss!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...