Äntligen har då iallafall febern gett med sig. Efter 5 skitjobbiga dygn, verkar nu den gett med sig. Och det är jag bara SÅ glad över. Jag hade inte orkat en timme till. Nu återstår bara den grymma huvudvärken och den j***a hostan som bara blir värre och värre.

Det känns lite nervöst med tanke på sonens lunginflammation. Den vill jag INTE ha. Nu har jag varit hemma från jobbet hela veckan, har en vecka kvar att jobba, och då tänker jag gå dit. Så det så! *L*

Sonen har varit såpass ok att han har varit på dagis ett par timmar nu tors och fre. Det känndes lite viktigt, efter att inte varit där på 3 veckor, att få komma några dagar och säga glad sommar till fröknarna och kompisarna. En av hans fröknar skall dessutom sluta, så henne var extra viktigt att få säga hejdå till.

Både hon, vi föräldrar, barnen och hennes kollegor är jättebesvikna på att hon inte får stanna. Hon har jobbat på avdelningen 1 år nu och är jätte omtyckt. Men tydligen har kommunen en övertalig högstadielärare(!) som går före henne. Helt sjukt! Tackålov har hon fått ett annat vikariat på en annan avdelning på dagiset. Men det är ju helt vrickat att flytta henne från "vår" avdelning. Både barnen, personalen och även i viss mån vi föräldrar behöver lite trygghet och med detta systemet blir det väldigt lite av den varan. Grrr, det är inte utan att man blir lite galen.

Appropå lite galen, vet egentligen inte om detta är rätt forum, och jag har grunnat hela dagen på om jag vill dela med mig detta här i bloggen. Men jag gör det iallafall och hoppas att ingen kommer till skada.

I natt var det sådant bråk hos grannarna (som är trevliga och vi tycker mycket om) att vi var tvugna att ringa efter polisen. Det var ett j***a liv och det slutade med att en av familjemedlemmarna fick följa med polisen med handklovar och allt.

Behöver jag tillägga att det var ganska mycket alkohol med i soppan?

Det känns jätteolustigt och tankarna har varit hos familjen hela dagen. Det jobbiga är att vi har inte sett någon av dem idag så vi har ingen aning om hur det har gått. Men det gör riktigt ont i hjärtat när man tänker på att paret i fråga har varit gifta länge, och har både barn och barnbarn tillsammans.

Efter detta kunde varken jag eller maken somna och vid fem tiden i morse var vi fortfarande vakna och uppskakade.

Behövde bara skriva av mig och hoppas att familjen mår så bra de bara går, trots denna tragedi.

Över till något helt annat. Rapporter från Uppsala och kongressen där äldsta dottern befinner sig säger att unga damen inte sovit så mycket, är trött som ett ras, men har roligt som f**n. (det var sjutton vad jag svär idag *S*)

Yngsta dottern som befinner sig i Halmstad skall vi hämta hem i morgon är det tänkt. Skall bli skönt. Det är inte utan att man har längtat lite! Fast vilken tur hon har haft denna veckan och sluppit mig! 

 

Viktoria

8 juli 2007 11:20

Det låter olustigt med grannarna. Man vet aldrig riktigt vad man ska göra i såna lägen...

Krya på dig! Det får vi verkligen inte hoppas att du får lunginflammation!!
Kram Viktoria

http://www.vikkitikki.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...