Tycker så fantastiskt synd om mig själv. febern är fortfarande efter 2½ dygn lika hög, huvudet och kroppen värker och nu har jag börjat hosta också.

Stackars, stackars mig!

Tillåmed sonen förstår hur synd det är om mig..."Mamma, vill du ha en kudde?" "Mamma, vill du ha den här (vetekudden) så att du inte fryser?"

Gullegubben!

Tjejerna har åkt iväg på var sitt håll. Äldsta dottern är i Uppsala på kongress med Unf och yngsta dottern har åkt till min bror i Halmstad för att hon skulle slippa vara ensam här hemma i veckan när jag jobbde. Vilket ser ut att skita sig ganska totalt...

Skönt för dem att slippa världens ynkligaste mamma, men det hade varit skönt om de vore hemma och roade sin lillebror...

får se hur han och jag skall klara oss när vi är ensamma hemma i morgon. Jag får väl pumpa i mig Alvedon så jag är hyffsat ok iallafall.

Dags att hoppa tillbaks till sängen där jag redan spenderat större delen av dagen. Måste somna snabbt innan all Alvedon går ur kroppen. Känner att jag börjar frysa som f**n igen så jag misstänker att febern är på väg tillbaks med full kraft.

Det var det gnälligaste jag skrivit på länge. Men det är verkligen skitsynd om mig. På riktigt!

 

Hanna

5 juli 2007 10:16

Ja, det är jättesynd om dig. Det är verkligen inget kul alls att vara sjuk, särskilt inte med feber. Hoppas att du kryar på dig snart.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...