Så var det dags för vårt andra barn att sluta mellanstadiet och det med traditionsenlig sommarfest med stolta föräldrar, syskon, falsksång, jordgubbstårta och hela kittet. Plågsamtvärre i synnerhet för en lipsil som jag. Det spelar mindre roll att flickorna sjunger falskt, pojkarna håller på att krypa ur skinnet av pinsamhet eller att rektorn håller samma tal som hon brukar. Jag grinar ändå!

Inte konstigt att jag gör allt för att slippa gå dit. Trodde jag hade hade ett shysst alibi i vattenkoppsmannen för att slippa gå, men nejdå, det gubben gick inte. Päronen kom och hämtade honom (han skall vara där resten av veckan så vi kan jobba) så det var bara för mig att glatt trava dit.

Och ja, jag lipade i vanlig ordning...