Nu är det bara den allra sista lilla biten kvar hem innan jag kan kramas med min efterlängtade familj igen. Har varit vaken i 34 timmar och på resande fot i 27 tror jag. Har inte sovit mer än någon kort stund på planet inatt. Är således aptrött, hungrig och helskunkig (gissa när jag borstade tänderna senast). Men nu är det inte långt kvar. Lyckades fjäska mig till en tågbiljett som gör att jag landar hemma i Alingås strax innan ett istället för två timmar senare. Hur härligt som helst.

Jädrans vad kallt det är här hemma i Svedala. Trots detta hemska kalla, snöiga är jag ändå glad över att vara hemma. Även om Maldiverna är paradiset på jorden och jag verkligen har haft drömsemestern där så saknar jag min familj. Nästa gång skall jag dit tillsammans med dem så är det bara. För tillbaks skall jag! Har aldrig varit på ett ställe som ens skulle kunna mäta sig med stället jag varit på! Bilder kommer naturlitvis senare tillsammans med en ordentlig reseberättelse. Men just nu ligger kamerasladden nerpackad i resväskan och att öppna den nu skulle kunna innebära samhällsfara. Mina blöta bikinisar till exempel. Gissa hur de luktar nu. Antagligen inte värre än vad jag gör. Men ändå ;-) 

Så ni får helt enkelt hålla till godo med ett kort på skabbiga mig istället så länge!

Sitter pa flygplatsen i Colombo och vantar pa att fa ge mig ut pa nasta del av denna spannande resa. Veckorna pa Sri Lanka har varit mer an fantastiska och hela huvudet ar fullproppat med tankar, funderingar och kanslor. Har MASSOR att beratta, men det far komma senare. Men spannande seminarium, besok pa teplantage, foraldralosa elefanter, god mat, besok pa vackra tempel kan val duga som en kort sammanfattning just nu!

Nu vantar en lovely vecka pa Maldiverna for att battra pa solbrannan. Det har inte blivit sa mycket sol och bad har pa Sri Lanka sa det skall bli riktigt harligt!

Om jag bara later bli att tanka pa alla darhemma och inte slapper in langtan efter dem for mycket sa har jag det helt underbart!

Smell you later!

I morgon smäller det. Det är då jag lämnar min familj för att hänga på andra sidan jordklotet i nästan tre veckor. Och vet ni, även om jag är galet förväntansfull så är det JÄTTENERVÖST!

Jag bara vandrar runt min resväska utan att lägga i någonting i den. Jag kan inte bestämma vad jag skall ha med mig. Har jag för mycket, har jag för lite? Har jag alldeles fel grejer med mig. Såhär tramsig är jag ALDRIG annars!

Jag sitter inte ihop med min familj och det är inte första gången vi är ifrån varandra. Men tre veckor, det är läääänge det. Kommer längta ihjäl mig efter dem. Allihop!

Tror att vi kommer ha tillgång till internet en del och meningen är att vi skall reseblogga HÄR.

Men om jag får till det så hoppas jag på lite uppdateringar här med!

Ha det fint hörrni!

För bövelen vad kallt det är. Behöver egentligen gå ut och handla, men jag kan bara inte förmå mig att gå utanför dörren. Blir alldeles genomfrusen bara av att tänka tanken! När det dessutom snöar på tvären så blir det inte ett dugg kul!

Då kan ju vän av ordning tycka att jag är lite gnällig när jag faktiskt lämnar eländet inom ett par dagar för att tillbringa nästan 3 veckor i värmen. Jo, det är helt rätt. Men jag fryser ju NU! Det är NU det är kallt och det är INTE nu jag åker. Det är om 3 dagar. Så låt mig gnälla gott folk ;-)

Nä det får helt enkelt bli några halvtaskiga rester som jag får rota fram ur frysen till middag!

Måste göra ärenden på stan i morgon så jag laddar för att gå ut då istället. Skall se om jag kan rota fram termosbrallorna först bara!

...men ibland måste man bara dela med sig...

Det är klart att jag är världens stoltaste morsa till alla mina tre barn och det är klart att jag tycker att de är de bästa och mest fantastiska ungarna på jorden. Jag är partisk of course, men kolla här och försök förneka att en av de två vackraste döttrarna på jorden är är just min.

(Sedan kan man ju i och för sig fundera lite på vad hon har fått sina "snygg-gener" ifrån?)

...i sin rätta bemärkelse blir det inte här. Det blir istället två alldeles för långhåriga kompisar som kommer hit så jag får fixa till dem i huvudet. Nu är det ju mysigt det med så det blir bra ändå. Soffhäng eller inte...

Fast å andra sidan har jag lyxhängt tillsammans med Agnes och tankat energi hela dagen, så jag har nog hängt så det räcker om jag skall vara ärlig ;-)

Läser blogginlägg från precis 2 år sedan och längtar tillbaks. När det var soffhäng med Agnes varenda dag. Till och med på helgerna just i november och deceber. Just för 2 år sedan skrev vi uppsats och såhär med lite distans så ser jag tillbaks på tiden med lite rosa skimmer! Tänk så bra vi hade det! Även de mest plågsamma dagarna var ärligt, inte speciellt plågsamma! Aldrig att jag kommer läsa någon vidareutbildning utan henne *kärlek*

Med reseförberedelserna går det väl sådär! Men jag har börjat längta på riktigt vilket känns härligt. Sedan att den hissnande läskiga resfebern inte infunnit sig än är väl bara skönt! Men jag jobbar helgen å sedan är jag ledig i några dagar innan jag reser så jag skall nog ändå hinna med att bli nervös på riktigt!

Mamsen mår fint. Hon har varit på kranskärlsröngen i Borås idag och den elaka lilla förträgningen som orsakade infarkten i lördags är åtgärdad. Dessutom har ultraljud på hjärtat visat att det inte alls har tagit skada. JÄTTEskönt!

Sannolikt är väl att hon blir kvar över helgen och nu när jag inte behöver oroa mig längre så kanske jag till och med kommer tycka att det är lite mysigt att ha mamma med på jobbet ;-)

Annars:

• Helvete vad kallt det är ute. Motståndet för att ge sig ut i kylan och promenera bort till yogan är just nu ganska stort...

• Jag reser iväg till Sri Lanka och Maldiverna och mindre än en vecka och har inte börjat mina förberedelser det minsta. Gissa vad jag skall göra imorgon när jag är ledig?

• Idag har det varit 28 grader och sol på Maldiverna...

• Imorgon blir det förhoppningsvis mysfrulle med bästa Agnes som jag längtar SÅ mycket efter!

Ibland bjuder livet på brantare uppförsbackar än vad man kanske kan tycka är rättvist, men som Kay Pollack menar så får man inte större utmaningar än vad man klarar av. Med det sagt tycker nog livet att jag är en riktig fena på att hantera motgångar just nu ;-)

Nä, men seriöst. det är lite motigt just nu. Men jag hittar strategier, lär mig, utvecklas och blir nog en helare och ödmjukare människa på vägen.

Löken på laxen var när mamsen min fick en mindre hjärtinfarkt i lördags. Hennes taskiga gener kom ifatt henne och oss andra med för den delen och helt plötsligt var det inte helt lätt att vara professionell sjuksköterska på en kardiologavdelning... Nu mår mamsen rellativt fint och skall man råka ut för denna skitsjukdom så skall man göra det på sättet hon gjorde det. Nu väntar vi bara på att hon skall få åka iväg på kranskärlsröntgen så vi verkligen få veta hur det ser ut i hennes kärl. Som sjuksyrra kan jag inte annat än att vara lugn, men som dotter är det inte lika lätt.

Så denna veckan hänger mamsen min med mig på jobbet... Helt bisarr känsla om ni frågar mig! (Men gissa hur tacksam jag var för att jag "bangade" helgen i Stockholm, till förmån för att följa med mamma till akuten i lördagskväll!)

De senaste dagarna har Maja och jag hittat låten som ger den ultimata peppen. Höj volymen och försök att hålla mot leendet och svänget på rumpan. Ingen chans att ni lyckas ;-)