Annapanna

Alla inlägg under mars 2011

Av Anna - 18 mars 2011 15:38

Det är ju inte baaaara nackdelar med att vara sjuk och hängig för det har de senaste dagarna resulterat i en hel massor av blommor. Jag som ALDRIG får blommor annars. Jo, på min examensdag fick jag mängder av blommor, men frånsett det händer det en gång varje sekel ungefär.


Häromdagen var ju mams och paps här med blommor. Igår fick jag härliga tulpaner av Mange.





Som om detta inte vore nog så hade mina kära utskotts kollegor som var här på möte i dag  blommor med sig!  Inte nog med att det kom hem till mig så jag slapp ta mig någonstans utan både fika och en vacker vårbukett hade de med sig! Är inte det kärlek så säg?



   


Av Anna - 18 mars 2011 12:38

När jag vaknade i morse och upptäkte att det vara alldeles vitt utomhus igen så drog jag, likt en barnunge, täcket över huvudet och somnade om. När våren äntligen är på gång och det blir bakslag på det här viset vill jag INTE vara med!



Nä, jag har sagt det miljontals gånger förrut och jag säger det igen:


 Mer sommar, sol och värme åt folket!

Av Anna - 17 mars 2011 22:38

Försökte koppla av med att glo på film nu när det inte blev någon yoga. Inte den bästa film jag sett  kanske, men helt klart rolig. Det allra festligaste av allt är dock att lyssna på Magnus när han ligger och knäcker sig i den andra soffan. Jag känner ingen annan (jo Axel kanske) som kan skratta på det viset. Emellanåt så tror jag nåstan att han inte får någon luft ;-)


  

Av Anna - 17 mars 2011 18:57

Hur jag har kunnat missa det mesta av årets mello när jag mest har legat hemma i soffan hela tiden är en gåta men så är det! Eftersom min allra käraste son spelar sina favoriter på Spotify mest hela tiden har jag ändå inte kunnat undgå en del av låtarna. Detta är den enda som jag har fastnat för än så länge, men shit vad det svänger ;-)


Av Anna - 17 mars 2011 18:16

I vår yttepyttiga gymnastikförening är vi bara två stycken ledare  som har yogainstruktörsutbildning. Vi har haft yoga i snart fyra år och det har gått fint fast vi bara varit två. Innan har vi  tillsammans haft fyra pass i veckan, men nu sedan jul har vi bara haft tre pass. Vissa perioder när någon varit sjuk eller varit på semester har således den kvarvarande instruktören fått leda fyra pass i veckan. Lite väl tufft ibland. Men vad har väl det gjort. Att instruera yoga är något av det bästa som finns!


Denna terminen har vi fått känna på hur sårbart det är. Med mina 12 veckors feber och Pernillas influensa, skadade axel och nu, som löken på laxen, BÄLTROS! Det tar liksom inte slut på eländet.


Nu undrar jag bara hur tålmodiga yoggisar vi har. Hur många kommer att komma tillbaks efter den här mardrömsterminen? Det är ett gäng gånger de har möts av en lapp på dörren. En del gånger har någon av oss varit där, men behövt köra på halvfart. En del gånger har mamsen min kunnat rycka in för att köra lite Mindfulness. Vi har löst det så gott vi har kunnat, men fy så trist det har varit.


Det finns ingen utbildad instruktör där ute som skulle tänka sig att hoppa in som vikarie?


  

Av Anna - 17 mars 2011 17:00

Shit, nu känner jag att det är alldeles för länge sedan vi gjorde någonting tillsammans hela familjen. Kan bero på att projektledaren har haft fullt upp med att hålla näsan över vattenytan i snart 3 månader och att den äldsta av döttrarna knappt varit hemma sedan jul. Men nu får jag nog försöka mobilisera lite kraft så vi kan hitta på något lattjo snarast!


Har lite idéer inför semestern (hoppas på att få två veckor tillsammans iallafall), men det är för länge kvar tills dess.


Någon som har några braiga tips?


  

Av Anna - 16 mars 2011 18:02

Två timmar på jobbet var inte mer än vad jag orkade idag, sedan var det två släpande, trötta ben som tog mig hemåt. När jag skall hämta Axel på fritids tar jag en annan väg hem. Den vägen innebär en backe på slutet som är ca 200 meter lång skulle jag tro. Den är ganska brant på slutet och cyklar man så måste man stå upp och cykla den sista biten. Men att gå uppför är inga som helst bekymmer. I vanliga fall... Faan, jag hade svårigheter att ta mig uppför den och var helt slut när jag kom upp på toppen. 


Gissa hur kul det kändes när jag då dessutom mötte massor av vårystra joggare med vårsol i fejjan kutandes på snöfria stigar. Kan verka patetiskt att börja tjuta för att man inte kan jogga när våren är här. Men det var precis vad jag gjorde. Lipade som en småunge och släppte fram all återhållen självömkan.


Men det är väl kanske så det blir när jag förtvivlat försöker hålla humöret uppe hela tiden ;-)


Jaja, så var det iallafall. Jag grinade tills jag kom till fritids men det gick liksom över när det var någon som slängde sig runt halsen på mig och som kramade min hand hela vägen hem!


Som sagt, det gäller att hålla sig fast vid ljusglimtarna!

Av Anna - 16 mars 2011 10:58

Efter att ha gjort så lite som möjligt ända sedan nyår så börjar rastlösheten och frustrationen bryta igenom allt oftare. Resten av familjen orkar inte med mig de stunder jag har energi för då tjatar ja och, då far jag fram som en furie, för att krascha en liten stund senare. Jag vill så mycket och orken är så begränsad. Och frustrationen ökar stadigt hos samtliga inblandade.


Efter att ha sovit middag tillsammans med Axelsson igår eftermiddag fick jag så mycket energi att jag både fick plitat ihop en attgöralista och putsat tre fönster. Sedan gick det inte mer. Då var febern över 38 grader igen och jag stupade i säng igen. Men under den korta tiden han jag göra mig osams med två av tre möjliga ;-)


  


Man behöver ju inte vara överintelligent för att förstå att det inte är helt lätt att leva med mig just nu.


Idag blir det jobbet bara en kortare stund för HLR-utbildning. Sedan kör jag ett längre pass i morgon. Hoppas förtvivlat att jag kommer orka med det bara.

Presentation

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14 15 16 17 18 19 20
21 22
23
24 25 26 27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards