Dottern blev inte friskare, idag blev hon så dålig att hennes oroliga morbror körde henne till akuten igen. Då var hennes hals så igensvullen och ond att hon knappt fick någon luft. Dessutom gav inte febern med sig ett endaste dugg trots full dos med febernedsättande.

Så nu är hon inlagd på Halmstads lasarett med antibiotika intravenöst och dropp för att hon var helt uttorkad efter flera dagar utan att kunna dricka.

Gissa hur jobbigt det känns att ha henne liggande på sjukhus och själv sitta fast i den jädra snön här hemma? Jo det känns förfärligare än förfärligast! Hjärtat brister och tårarna rinner. Tack gode tid för att hon har sin bästa morbror hos sig! 

Pratade med henne på telefon för en stund sen och fullproppad med smärtstillande var hon vid ganska gott mod. Hon hade fått i sig lite att dricka och kunde prata så man hörde vad hon sa, vilket man inte gjort på ett par dagar. Hon var till och med medveten om att hon var skunkig och luktade pyton, vilket måste ses som ett bra tecken ;-)