Vet om att jag inte gjort något annat än gnällt denna hösten. Har ärligt talat varit en riktig surkärring. Men de senaste årens pluggande, följt av en sommar med galet mycket jobb, krönt av en förfärlig höst utan jobb, utan pengar och utan gnista har resulterat till en energinivå långt under det normala. Jag har verkligen mått dåligt över situationen och då främst över att inte riktigt känna igen mig själv.  Har prövat massor av olika taktiker, men inget har egentligen fungerat.

Men kan det vara så att det nu har dykt upp någonting som ger mig ork att vända trenden? Att hitta tillbaks till att leva livet fullt ut? Något att se fram mot. Något att njuta av...

Om allt går som det skall så spenderar jag och sonen veckan innan jul ungefär såhär:

Håll nu tummarna ORDENTLIGT!

 

nilla

11 november 2009 22:47

Det brukar vända när det är som värst ju...

http://nillalivet.blogspot.com

 

Karin BS

12 november 2009 09:57

Låter ju helt underbart! Håller tummarna allt jag kan!!

http://familjensamuelsson.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...