Snart på väg till jobbet som vanligt! Jobbar halvt ihjäl mig nu det sista veckorna och känner mig oerhört kluven inför framtiden. Hela jag toklängtar efter ledigt, men samtidigt är jag skräckslagen över att bli arbetslös för första gången i mitt liv...

Dessutom har jag precis ingen energi att göra någonting annat än att jobba. Ingen energi att vare sig ta tag i min sunkkropp eller mitt sunkhem! Maken och yngsta dottern har målat om här hemma under veckan, helt utan någon större hjälp från mig. Men är man bara hemma och vänder för att sova så hinner man inte med så mycket...

Nä, slut med gnäll, nu får jag cykla som en tok bort till tåget om jag inte skall missa det!

Ha en fin söndag!