Hur fnittriga kan 4 stycken 14 åringar vara egentligen???

Äldsta dotterns kompisar skall sova över här inatt eftersom de är lediga från skolan i morgon. Mysigt för dem, men jag misstänker att det inte blir allför mycket sömn för mig inatt.... Fnitter,fnitter, fnitter...

Och det värsta är att jag var PRECIS lika dan när jag var 14is...Och jag tyckte att alla som inte fnissade lika mycket som jag (läs alla vuxna) var skittrista och inte hade någon humor.

Men gud vilka saker de fnissar åt...Jisses, hur kul kan det vara liksom.

Å han sa bara fniss,fniss, fniss å jag ba, nä skoja du, oh my god, fniss,fniss...

Ja, ni fattar grejen va?

Nu ligger de och vrider sig på golvet över att en av tjejernas pappa inte FATTAR någonting.Fnisss,fniss

Får väl se om det blir någon sömn för mig...;-)

Natti

 

Karin B Samuelsson

12 oktober 2007 15:48

Tänk vilken härlig tid den ändå var när man var fjortis, mycket fnitter och mycket tjejsnack (om killar). Fast lite jobbigt var det ju med tonårsproblemen, men tittar man tillbaka känns ju dem problemen som bagateller när man jämför hur det är nu när man är "vuxen" .Var ålder har verkligen sin charm.

Fick inbjudan till V.näs träffen, håller tummarna att många kommer och att ni kan kläcka många bra ideér. Kramiz

http://familjensamuelsson.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...